Våga vägra ovärdig mat

Våga vägra ovärdig mat
Lika lite som jag kan acceptera den industri som förser världens alla filédyrkare med det ljusa och möra kycklingköttet, lika lite förstår jag tanken med det industriprocessade quornet som ska vara en form av alternativ till kött.
Quornet, som enligt sajten aktavara.se, framställs av mögelsvampen PTA-2684, känns så konstlat och industriprocessat att jag bara vägrar stoppa det i mig.
Samma kväljande känsla får jag numera av den billiga kycklingfilén för 49,90 kronor kilot och som svämmar över oss i de perverst överdimensionerade matladorna världen över.
Den amerikanske författaren Jonathan Safran Foer har fått stor uppmärksamhet med sin bok Äta djur, i vilken han bland annat skärskådar matkycklingarnas förhållanden.
Varje kyckling lever på en yta motsvarande en uppslagen bok av ordinär storlek. De trängs och drabbas av sjukdomar och de som inte självdör slaktas och fraktas ut till oss konsumenter världen över.
Antingen tillagar vi den billiga kycklingfiléråvaran hemma eller så smäller vi den i oss, inte sällan i friterad form, på någon restaurang.
Jonathan Safran Foer vill med sin bok få bland annat de som kör de bandvagnslika storköpsvagnarna på femmans växel för att till varje pris komma över filéerna för 49,90 kronor per kilot, att tänka till: Är det verkligen det här vi vill äta?
Likaså, menar han, ska vi när vi sitter med restaurangmenyn i nävarna tänka efter vad vi väljer. Själv har han och hans familj valt att bli vegetarianer även om det tar emot att välja bort mormors kyckling på familjemiddagen.
Jag vill inte bli vegetarian, ty jag vill inte äta industriprocessat quorn, eller baljväxter och grönsaker som fraktats jorden runt. Jag vill vara den allätare jag alltid varit, men jag vill äta kött från djur som jag vet har levt under drägliga förhållanden på en gård nära mig.
Den ovärdiga matindustrin, menar Froer, är ett globalt problem som Sverige absolut inte är förskonat från.
Jonathan Safran Foer sa i en intervju i SVT-programmet Babel nyligen att han hoppas och tror att vi om tio år ställer frågan: Varför äter du så mycket kött? i stället för frågan: Varför äter du inte kött?
Jag hoppas kunna ställa frågan: Var köper man lokalt uppfödd kyckling? i stället för frågan: Vilket multinationellt företag har processat den här matersättningen?

Klas Örnklint (som ser fram mot att fånga lite röding i fjällvärlden i höst).
Krönika publicerad i onsdagens Söderhamns-Kuriren

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback