Vinner snabbmatspolitiken ny mark?

"Jag tycker det är jättesvårt, för jag är inte insatt i någonting."

"De (politikerna) pratar inte förtroendeingivande i alla fall."

"Jag tror inte de (politikerna) förstår själva vad de har pratat om."

Tre röster ur P1-programmet Språket i veckan som gick. Personerna är tre av dem som ska peta ner sina valsedlar i valkuverten på söndag och därmed bestämma vilka som ska styra Sverige den kommande mandatperioden.

Bekymmersrynkorna drar ihop sig i min panna.

Men de är inte ensamma om att ha känslan av att vara rejält vilse i den politiska språkdjungeln. Det visar den undersökning som har gjorts av undersökningsföretaget Novus bland drygt 1 000 svenskar och som ligger till grund för P1-programmet:

* Fyra av tio kan inte förklara begreppet jobbskatteavdrag och hela sex av tio i åldergruppen 18–29 är obekanta med samma ord.

* En av fem kan inte förklara ordet reform.

* En av fyra känner sig osäker på begreppet utanförskap.

Betänk då att ordet utanförskap användes 33 gånger i en riksdagsdebatt i juni, av politiker från höger till vänster. Tar vi med oss de här siffrorna in i valspurten blir åtminstone inte mina bekymmersrynkor mindre. På vilka grunder röstar delar av det svenska folket?

De som har svårast att hänga med i politikernas ordflöde, visar undersökningen, är de unga, de som är lågutbildade och de med lägst inkomster. Bland dem finns också flest antal röstberättigade som ännu inte har bestämt sig för hur de ska rösta på söndag.

Ordet demokrati – folkstyre – bygger bland annat på att alla röstberättigades åsikter ska vägas in när beslut ska fattas, att alla röstberättigade har lika stora möjligheter att uttrycka sina önskemål och att alla ska ha chansen att sätta sig in i de aktuella frågorna.

Vackert så, men när nu en stor del av väljarna uppenbarligen inte vet exakt vilken politisk inriktning de röstar på eftersom de inte förstår vad som sägs borde politikerna bli allvarligt bekymrade. Demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) blev lite tagen på sängen när hon intervjuades i programmet.

Det politiska pratet om jobbskatteavdrag, reformer, utanförskap, höjda eller sänkta skatter, höjd eller sänkt restaurangmoms, bidrag hit och dit, fas 3 och traineetjänster kanske borde ersättas av en delvis mer grundläggande demokratiinriktad och folkligt förankrad politik så att klyftan mellan politikerna och folket kan minskas. Annars riskerar vi att en, låt oss kalla det näringsfattig och populistisk snabbmatspolitik, vinner mer mark.

Eller, hemska tanke, att några väljer valsedel utifrån Jan Björklunds färgglada slips, Stefan Löfvens granna skjorta, Gustav Fridolins stiliga strumpor eller Fredrik Reinfeldts snyggt skurna kavaj.
Klas Örnklint

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback